Den gröna given är en omfattande plan som sätter upp ambitiösa mål för att omvandla ekonomier i riktning mot hållbarhet, men det är fortfarande långt kvar innan dessa mål har uppnåtts. Tiden håller på att rinna ut eftersom effekterna av klimatförändringarna fortsätter att förvärras, och det krävs brådskande åtgärder. S&D-gruppen har redan gjort betydande framsteg när det gäller att främja en hållbar politik, t.ex. genom att förbättra energieffektiviteten, stödja förnybar energi och minska koldioxidutsläppen - och allt detta med ett rött hjärta!
Det finns dock fortfarande mycket arbete kvar att göra för att fullt ut uppnå målen i den gröna given. Vi arbetar för att genomföra politik som kommer att driva på övergången till en hållbar och koldioxidneutral framtid, t.ex. genom att investera i ren energi och främja ett hållbart jordbruk. Genom att vidta åtgärder nu kan vi säkerställa en bättre framtid för oss själva och kommande generationer.
Många ser den gröna omställningen som en tydlig fråga om miljöskydd och klimaträttvisa, men S&D-gruppen inser att det finns komplexa ekonomiska, sociala och politiska faktorer som spelar in och som måste tas med i beräkningen. Vi förespråkar en rättvis omställning som balanserar behovet av att minska koldioxidutsläppen med behovet av att skydda arbetstillfällen och säkerställa social rättvisa. Detta innebär att vi investerar i hållbara tekniker och industrier, stödjer arbetstagare och samhällen som påverkas av omställningen och främjar en mer demokratisk och deltagande beslutsprocess. Vi är starkt engagerade i både miljömässig hållbarhet och social rättvisa: det smarta valet.
I juli i år, tack vare S&D-gruppens oförtröttliga ansträngningar, slog Europaparlamentet tillbaka mot Europeiska folkpartiets (EPP) bojkott genom att anta sin ståndpunkt om lagen om naturåterställande. Denna lag är en viktig del av den gröna given och av vårt åtagande att uppfylla de internationella skyldigheter som anges i Kunming-Montreals globala ramverk för biologisk mångfald.
Före denna avgörande omröstning hade det konservativa EPP lanserat en mytomspunnen kampanj där man falskeligen hävdade att lagen skulle ha en skadlig inverkan på olika sektorer, däribland jordbruket.
Tvärtom, med 81 procent av EU:s land- och havsområden som för närvarande lider av dåliga förhållanden, innebär återställandet av naturen många fördelar för samhället i stort, inklusive jordbrukarna. Jordbrukarna befinner sig i frontlinjen för de kombinerade negativa effekterna av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Återställande av naturen innebär att jordbrukarna kommer att skyddas mot förvärrade klimatförändringar genom ökadkoldioxidabsorption, liksom mot extrema väderförhållanden. Samtidigt kommer naturrestaurering att återuppliva förstörd jord och stödja viktiga pollinatörer, vilket säkerställer livsmedelssäkerhet och jordbrukets hållbarhet.
Se vår podcast om naturåterställningslagen med ledamöterna César Luena och Mohammed Chahim.

I juli 2021 inrättades den europeiska klimatlagen. Därmed fastställdes målen för den europeiska gröna given - att Europas ekonomi och samhälle ska bli klimatneutralt senast 2050. I lagen fastställdes också det inledande målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. För att ta oss dit har vi dessutom Fit for 55-paketet, en omfattande uppsättning verktyg för att nå detta 55-procentsmål.
Den europeiska klimatlagen och Fit for 55-paketet utgör en historisk milstolpe för vårt åtagande att bekämpa klimatförändringarna och fungerar som ett starkt exempel för andra länder och regioner att följa när det gäller att vidta ambitiösa åtgärder för att skydda planeten för kommande generationer.

Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin innebär att den nuvarande industriella modellen "ta, tillverka och kassera" ändras till ett system där produkter återvinns och återanvänds. Produkternas livscykel kommer också att förlängas genom att man fokuserar på kvalitet och långlivade konstruktioner. Det här är ett system som inte bara är bra för miljön, utan även för företag och människor.
Den 18 juli trädde en ny förordning om ekodesign i kraft, med förslag till nya krav på hållbara produkter i EU. S&D-gruppen stödde förslaget till förordning om ekodesign och engagerade sig ytterligare i frågan om destruktion av osålda varor. S&D-gruppen fick igenom ett förbud mot destruktion av osålda textil- och skoprodukter, vilket var en bestämmelse som ursprungligen inte ingick i kommissionens förslag.
Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall är också nära antagande, vilket förstärker väsentliga krav för förpackningar för att säkerställa återanvändning och materialåtervinning. Högerfalangerna motsatte sig förordningen, men S&D-gruppen lyckades samla en majoritet av ledamöterna bakom sig. Att minska förpackningsavfallet är en viktig del av den gröna given och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, och denna förordning kommer att minska avfallet med 5 % fram till 2030 och 15 % fram till 2040.
S&D-gruppen vill se till att EU:s gemensamma jordbrukspolitik och den gemensamma fiskeripolitiken blir viktiga klimat- och hållbarhetsverktyg som ligger i linje med de förnyade klimat- och miljöambitionerna. En annan viktig åtgärd är införandet av en nollföroreningsstrategi för luft- och vattenkvalitet, som syftar till att minska miljöpåverkan från mänsklig verksamhet.
Dessutom vill vi se ett åtagande för en adekvat finansiering av den europeiska gröna given med betydande nivåer av ytterligare offentliga och privata investeringar och med nya resurser.

Vi stöder förslaget om partnerskap med länder utanför EU och angränsande kontinenter - med vilka EU kan arbeta med stora projekt som kan bidra till att göra framsteg mot koldioxidneutralitet.
Förutom miljöutmaningarna är vi engagerade i att skapa ett samhälle med social sammanhållning, där konkurrensen baseras på kunskap och innovation snarare än på låga löner och otrygga arbetsförhållanden. För att uppnå detta strävar vi efter att genomföra åtgärder för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som är utformad för att främja rättvisa arbetsvillkor och social välfärd.
Vi vill också vidta brådskande åtgärder för att minska metanutsläppen, som är en viktig bidragande orsak till klimatförändringarna. Därför vill vi genomföra metanlöftet från COP26 genom att sätta upp mål för att minska metanutsläppen till 2030. Genom att vidta dessa åtgärder kan vi arbeta mot en mer hållbar och socialt rättvis framtid.

S&D-gruppen har krävt en reform av föråldrade och ineffektiva finanspolitiska regler. Detta är avgörande för att undvika en återgång till åtstramningar, samt för att uppfylla gröna och sociala mål. Tiden är av yttersta vikt nu. Att överbrygga de återstående luckorna och omsätta principöverenskommelser i konkret och robust lagstiftning - innan den allmänna undantagsklausulen upphävs och de finanspolitiska reglerna återaktiveras - är det enda sättet att säkerställa en framgångsrik och socialt rättvis omställning till klimatneutralitet.
För att EU ska kunna uppnå en inkluderande socioekologisk omvandling av våra ekonomier - en omvandling som gynnar alla - är det absolut nödvändigt att genomföra en progressiv ekonomisk politik. Denna politik bör inte bara ta itu med inflationen utan även med sociala och miljömässiga obalanser.
Principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling bör vara vägledande för alla reformer och investeringar. Det är viktigt att erkänna att sociala rättigheter är lika viktiga som makroekonomiska och miljömässiga mål, och alla tre måste arbeta tillsammans mot det gemensamma målet att förbättra välbefinnandet för dem som bor i EU.

Europaparlamentet utlyste ett klimatnödläge i november 2019 och vi har arbetat outtröttligt för att se till att Europa är världsledande i att hantera krisen.
Den 18 april 2023 röstade Europaparlamentet om en rad viktiga lagar för att minska våra utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 och slutligen nå klimatneutralitet till 2050. Vi har kämpat outtröttligt för detta! Vad exakt har vi uppnått?
- Översynen av EU:s utsläppshandelssystem kommer att tvinga stora förorenare - som energiintensiva industrier, kraftverk, flyg- och sjöfartssektorerna - att minska sina koldioxidutsläpp snabbare och på ett socialt rättvist sätt.
- Mekanismen för justering av koldioxidutsläpp vid gränserna kommer att sätta ett pris på koldioxidintensiva produkter som importeras till EU. Detta är mer rättvist för europeiska producenter, samtidigt som det uppmuntrar handelspartner att ställa om till mer klimatvänlig produktion.
- Den sociala klimatfonden är en stor seger för vår politiska grupp. Vi säkrade ambitiösa åtgärder och finansiering för att hjälpa de mest utsatta människorna och småföretagen att ta till sig omställningen till ren energi. Vi kommer inte att lämna någon på efterkälken!
Ambitiösa åtgärder för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, med ett delmål på minst 55 % för 2030.
Vi vill anpassa Fit for 55-strategins huvudpelare till EU:s klimatmål för 2030, samtidigt som vi säkerställer specifika bestämmelser för en rättvis övergång. Bland de viktigaste pelarna finns systemet för handel med utsläppsrätter, förordningen om ansvarsfördelning, förordningen om markanvändning och skogsbruk (LULUCF), förordningarna om bilar och skåpbilar samt om byggnaders energiprestanda.
Fit for 55-paketet innehåller en förordning - som S&D-gruppen drev igenom - för att begränsa användningen av fluorerade gaser (F-gaser) i EU på grund av deras höga växthusgaspotential. F-gaser och eviga kemikalier har katastrofala effekter på klimatet och på vår hälsa. Förordningen föreskriver att F-gaser ska fasas ut senast 2050, och innehåller bestämmelser för att begränsa användningen av PFAS-kemikalier och fastställa regler för marknadsplatser online för att förhindra olaglig handel.
Utöver detta är vi engagerade i en rättvis omställning - med robusta finansiella medel - för att säkerställa att ekologiska och sociala framsteg går hand i hand och involverar alla samhällen och arbetstagare. Detta måste inbegripa åtgärder för att ta itu med energifattigdomen och en ambitiös bostadspolitik inom EU som stöder medborgarna.