Här ger vi en översikt över den omfattande historien om Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D-gruppen), som har spelat en avgörande roll i utformningen av Europaparlamentets politik sedan den bildades 1953. S&D-gruppen har lämnat ett outplånligt avtryck i EU:s politiska landskap, med viktiga milstolpar som har påverkat gruppens organisation och inriktning. S&D-gruppen började som en socialdemokratisk grupp i Europeiska kol- och stålgemenskapens gemensamma församling 1953 och har nu vuxit fram som en av de mest inflytelserika politiska grupperna i Europaparlamentet.
Bild: Utrikesministrar undertecknar Parisfördraget 1951
I början av 1950-talet föreslog Robert Schuman planen för Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), som så småningom skulle växa och utvecklas till Europeiska unionen. Socialisten Paul-Henri Spaak från Belgien blev den förste ordföranden i EKSG:s gemensamma församling.
Under samma period återknöt de europeiska socialisterna banden och blev kända under namnet Socialistinternationalen. Organisationen inrättade en studiegrupp för europeisk enhet, och efter möten mellan juli 1951 och augusti 1952 enades den särskilda kommissionen om en tiopunktspolitik för en europeisk kol- och stålgemenskap, vilket markerade det första transnationella socialistpartiets politik för europeisk integration.
Som ett resultat av detta grundades den socialistiska gruppen i Europeiska kol- och stålgemenskapens gemensamma församling i september 1952 av de nationella partierna i de sex medlemsländerna. Inom ett år etablerade den socialistiska gruppen en byrå och ett permanent sekretariat i Luxemburg, och Guy Mollet (SFIO Frankrike) valdes till gruppens ordförande. Detta var en fortsättning på det samarbete som hade etablerats inom ramen för Socialistinternationalen och Europarådets rådgivande församling.
Bild: Paul-Henri Spaak och Guy Mollet, 1953
I mitten av 1950-talet hade förhandlingar inletts om två nya fördrag - Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM). Förutom Schuman var flera andra framstående politiker involverade i skapandet av EEC- och EURATOM-fördragen. Paul-Henri Spaak spelade t.ex. en nyckelroll i förhandlingarna och var en av arkitekterna bakom Romfördraget.
År 1957 undertecknades Romfördraget, som officiellt upprättade EEG och lade grunden för den framtida Europeiska unionen. Den socialdemokratiska gruppen spelade en nyckelroll när det gällde att förespråka en starkare social dimension i fördraget, vilket i slutändan ledde till att bestämmelser om socialpolitik och arbetstagares rättigheter infördes. En av dessa bestämmelser var Europeiska socialfonden, som gav ekonomiskt stöd till sociala program och sysselsättningsprogram i hela Europeiska unionen. Socialdemokraterna var också för avskaffandet av handelshinder, men endast med garantier för skydd av europeiska arbetstagare. Detta var ett viktigt steg mot skapandet av en gemensam europeisk marknad med fokus på sociala rättigheter.
1965 undertecknades fusionsfördraget, som innebar att Europeiska kol- och stålgemenskapens, EEG:s och Euratom:s institutioner slogs samman till en enda enhet som fick namnet Europeiska gemenskaperna. Den socialdemokratiska gruppen stödde detta fördrag, som bidrog till att skapa ett mer enat och integrerat Europa.
Under de första 16 åren av sin existens hade den socialdemokratiska gruppen sex ordföranden: Guy Mollet, Hendrik Fayat, Pierre Lapie, Willi Birkelbach, Käte Strobel och Francis Vals.
Bild: Sammanslagningsfördraget, 1965
Under hela 1970-talet drev socialistgruppen aktivt idén om en ekonomisk och monetär union, och 1972 presenterade gruppen sin egen plan för en monetär union i Europa.
År 1973 anslöt sig Storbritannien, Irland och Danmark till Europeiska gemenskaperna, vilket ledde till att den socialdemokratiska gruppen växte. I slutet av årtiondet hölls de första direkta valen till Europaparlamentet och den socialdemokratiska gruppen blev den näst största gruppen i parlamentet.
År 1974 bytte gruppen namn till Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet efter inrättandet av Europaparlamentet. Under denna period arbetade socialdemokratiska gruppen för att främja fred och demokrati runt om i världen. Gruppen var en uttalad motståndare till Vietnamkriget och stödde ansträngningarna för att få ett slut på konflikten. Gruppen stödde också demokratirörelser i Spanien och Portugal, vilket ledde till att de auktoritära regimerna störtades.
Socialisternas viktigaste fokuspunkter under 70-talet var: utvecklingen av den sociala dimensionen i Europeiska gemenskapen; rätten till arbete genom att garantera full sysselsättning; en gemensam industripolitik; en mänskligare miljö genom gemensamma hälso- och säkerhetsnormer; social trygghet genom standardisering av sociala förmåner; inkomstfördelning och utnyttjande av tillgångar genom en gemensam inkomstpolitik.
Bild: Felipe Gonzáles, Willy Brandt och Olof Palme, 1976
Det tidiga 1980-talet präglades av ekonomiska kriser och framväxten av nya högerpartier med en nationellt inriktad politik i hela Europa. Som svar på detta enades de socialistiska partierna på nationell nivå mot denna nya våg av högerinriktade partier. 1981 växte den socialdemokratiska gruppen i storlek i takt med att fler vänsterpartier gick med i Europaparlamentet och stödde den europeiska integrationen.
År 1984 stödde den socialdemokratiska gruppen socialisten Jacques Delors som ordförande för Europeiska kommissionen, vilket blev början på en nära relation mellan de två grupperna. Delors ordförandeskap präglades av betydande bidrag till Europeiska gemenskaperna, bland annat genom att han förespråkade skapandet av den europeiska inre marknaden. Han spelade en nyckelroll i förhandlingarna om den europeiska enhetsakten från 1986, som syftade till att undanröja hinder för handel, kapital och arbetskraft inom EU. Skapandet av den inre marknaden bidrog till att öka den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen i många europeiska länder, vilket i sin tur hade positiva effekter på socialpolitiken.
År 1989 stödde gruppen Jacques Delors kandidatur för en andra period som ordförande för Europeiska kommissionen, och han blev framgångsrikt omvald. Dessutom stödde gruppen utvidgningen av Europeiska gemenskaperna till att omfatta nya medlemsländer från Sydeuropa.
Bild: Socialdemokratiska medlemmar i kampanj för den europeiska sociala stadgan, 1989
Under denna period fortsatte socialistgruppen att främja socialdemokratisk politik och stödja den europeiska integrationsprocessen. En av de större frågorna på socialisternas agenda var den återkommande nationalismen, främlingsfientligheten och rasismen mot invandrare som kommer till EU-länderna. PES-gruppen svarade på dessa utmaningar genom att främja en politik som syftade till att främja social sammanhållning och integration, inklusive stöd till åtgärder för att bekämpa diskriminering och främja mångfald, samt insatser för att förbättra tillgången till utbildning, yrkesutbildning och sysselsättningsmöjligheter för invandrare och andra marginaliserade grupper.
1992 undertecknades Maastrichtfördraget, som innebar att Europeiska unionen bildades och att ramarna för den ekonomiska och politiska integrationen fastställdes. Den socialdemokratiska gruppen spelade en aktiv roll i de förhandlingar som ledde fram till fördraget och stödde dess antagande. I november samma år bildades Europeiska socialdemokratiska partiet (PES), en transnationell socialistisk organisation som bestod av medlemmar från europeiska socialistpartier. Följaktligen bytte socialistgruppen namn till Europeiska socialdemokratiska partiets grupp (PES-gruppen) för att visa på förhållandet mellan de två organisationerna.
Inför valet 1994 fokuserade PES-gruppen på sju nyckelområden i den nya Europeiska unionen: skapa arbetstillfällen, jämställdhet mellan könen, skydda miljön och konsumenterna, skapa fred och säkerhet, reglera invandringen och bekämpa rasism, bekämpa organiserad brottslighet och arbeta för demokrati. PES-gruppen vann ett betydande antal mandat och blev den största gruppen, med Pauline Green (Storbritannien) som ordförande.
Idén om en gemensam valuta hade stöttats av socialisterna årtionden tidigare, och därför stödde PSE-gruppen under denna period införandet av euron som gemensam valuta för Europeiska unionen, vilket skulle leda till att den skapades några år senare. PES-gruppen, som var fast övertygade om EU: s utvidgning, spelade en viktig och aktiv roll i anslutningsprocessen för nya medlemsländer från Central- och Östeuropa år senare. Genom att förespråka och stödja deras inkludering var gruppen avgörande för att främja den europeiska integrationen, främja stabilitet och främja välstånd i regionen.
Bild: Undertecknandet av Maastrichtfördraget, 1992
Terrorattackerna den 11 september 2001 hade en betydande inverkan på den globala politiken och EU var inte immunt mot dessa förändringar. En effekt av attackerna var att PES-gruppen, ett politiskt parti på EU-nivå, började prioritera globalt samarbete och kulturutbyte. Samtidigt ökade antalet högerpopulistiska partier i EU-parlamentet, som betonade nationell politik och invandringsmotstånd. Denna trend märktes tydligt i framväxten av populistiska partier i EU-länder som Storbritannien, Danmark och Nederländerna.
År 2004 tog Martin Schulz över som ledare för PES-gruppen, som återigen hade blivit den näst största politiska gruppen i Europaparlamentet. För att betona gruppens parlamentariska arbete och skilja sig från PES-gruppen döptes gruppen om till Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet. Senare, 2009, genomgick gruppen ytterligare en namnändring och blev Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D-gruppen), vilket återspeglade en önskan om att vara mer inkluderande för nationella medlemspartier.
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreslogs av Europeiska konventet år 2000 och utarbetandet av stadgan pågick fram till dess att den införlivades i Lissabonfördraget 2009. Under hela denna period var socialdemokraterna starka förespråkare för stadgan. Deras insatser var avgörande för att förhandla fram innehållet i stadgan och se till att den inkluderades i den slutliga versionen av fördraget. Stadgan har sedan dess blivit ett nyckeldokument för att skydda och främja de grundläggande rättigheterna i EU.
Bild: Jo Leinen, f.d. ledamot av Europaparlamentet, och Martin Schulz, f.d. ordförande för S&D-gruppen, 2001
Mellan 2010 och 2019 fortsatte S&D-gruppen att spela en viktig roll i utformningen av den europeiska politiken. År 2010 förespråkade gruppen starkt inrättandet av en skatt på finansiella transaktioner, som syftade till att stävja spekulation och bidra till EU:s budget. Under samma period stödde S&D-gruppen inrättandet av den europeiska stabilitetsmekanismen för att förhindra framtida finanskriser och för att skydda och ge stöd till medlemsländerna.
Under 2014 bidrog gruppen till valet av Jean-Claude Juncker till ordförande för Europeiska kommissionen, vilket var första gången som kommissionens ordförande valdes utifrån resultatet av valet till Europaparlamentet. Under denna period spelade S&D-gruppen också en framträdande roll när det gällde att förespråka social rättvisa och arbetstagares rättigheter, och drev på för en starkare och mer sammanhållen europeisk union.
Fram till valet 2019 efterträddes Martin Schultz av Hannes Swoboda, Gianni Pittella och Udo Bullmann som ordförande för S&D-gruppen.
S&D-gruppen, som för närvarande leds av Iratxe García Pérez, behöll sin ställning som den näst största politiska gruppen i Europaparlamentet efter valet 2019. En av de viktigaste prioriteringarna för S&D-gruppen under mandatperioden 2019-2024 har varit genomförandet av en europeisk grön giv, som syftar till att göra EU koldioxidneutralt senast 2050. S&D-gruppen har också arbetat för att främja en rättvis övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, en övergång som säkerställer att arbetstagare och samhällen inte hamnar på efterkälken.
Bild: Hannes Swoboda, S&D-gruppens tidigare ordförande, François Hollande, Frankrikes tidigare president, och Martin Schultz, Europaparlamentets talman, 2013
S&D-gruppen i Europaparlamentet har varit mycket aktiv under den innevarande mandatperioden. Under denna period har gruppen varit involverad i ett antal viktiga initiativ och politikområden, t.ex. den gröna given, lagen om digitala tjänster och insatserna mot covid-19-pandemin.
Under 2020 fokuserade gruppen på att bemöta pandemin genom att förespråka en samordnad EU-insats och stödja åtgärder för att skydda medborgare och arbetstagare. Under 2021 bidrog S&D-gruppen till att få till stånd en resolution från Europaparlamentet med krav på att patenten för covid-19-vaccin ska upphävas för att öka den globala tillgången till vacciner. Gruppen har också varit aktiv när det gäller att främja social rättvisa och hållbarhet, t.ex. genom att förespråka fonden för en rättvis omställning och driva på för ambitiösa klimatmål.
Under 2022 förvärrades situationen i Ukraina när ryska styrkor inledde en brutal invasion och kränkte Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Rysslands aggression fördömdes i stor utsträckning av det internationella samfundet, och EU svarade med en rad åtgärder för att stödja Ukraina och sätta press på Putins Ryssland.
S&D-gruppen, som är en av de största politiska grupperna i Europaparlamentet, har varit särskilt högljudd i sitt fördömande av Rysslands agerande och sitt stöd till Ukraina. Gruppen har konsekvent krävt sanktioner mot Ryssland och att EU ska inta en stark hållning till stöd för Ukrainas suveränitet. Detta inkluderar stöd till åtgärder för att fördjupa de politiska och ekonomiska banden mellan de två regionerna, samt humanitärt bistånd till dem som drabbats av konflikten i östra Ukraina.
Kolla in listan över våra topprioriteringar här
Bild: S&D:s ordförande Iratxe García Pérez i parlamentet
S&D-gruppens 70-årsjubileumsfilm firar vår 70-åriga resa och vårt engagemang för social rättvisa. Filmen lyfter fram våra framgångar när det gäller att främja jämlikhet, rättvisa och framsteg i och utanför Europa, bland annat lagstiftning om arbetstagares rättigheter, jämställdhet och miljöskydd. Titta på den för att ta del av ett inspirerande budskap om hopp och framsteg mot en mer rättvis och jämlik framtid.
Enrique Barón Crespo, f.d. ordförande för socialdemokratiska gruppen, berättar om gruppens betydelse under de senaste åren och vilken roll den bör spela i framtiden, som en del av firandet av 70-årsjubileet för socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet.
Upptäck S&D-gruppens rika historia genom detta fängslande bildspel. Följ med på en resa genom de senaste 70 årens bidrag från S&D-gruppen till Europeiska unionens utveckling, från dess grundande 1953 fram till i dag. Videon visar historiska fotografier av ikoniska ögonblick som undertecknandet av Romfördraget och inrättandet av Europaparlamentet, samt framstående personer som har spelat en viktig roll i S&D-gruppens utveckling. Titta på bildspelet och få en inblick i S&D-gruppens engagemang för att kämpa för social rättvisa, jämlikhet och demokrati i Europa.
