Vårt inkluderande digitala Europa

Vi måste se till att den digitala revolutionen inte lämnar arbetande människor på efterkälken. Nya anställningsformer, t.ex. plattformsarbete, måste prioritera en bättre balans mellan arbete och privatliv, minska lönegapet mellan könen och erbjuda säkra arbetsmiljöer. Detta kan uppnås genom förbättrade arbetsvillkor, införande av minimilöner och främjande av starka kollektivförhandlingar, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter i hela EU och införandet av det europeiska socialförsäkringsnumret (ESSN).

Social dumpning är en allvarlig fråga som har långtgående konsekvenser för både arbetstagare och företag. När företag utnyttjar skillnader i sociala normer mellan länder för att få konkurrensfördelar skapar de en ojämn spelplan som kan leda till försämrade arbetsnormer och arbetsvillkor. Detta skadar inte bara arbetstagare som utsätts för undermåliga villkor utan sätter också press på företag som vill upprätthålla höga standarder men som har svårt att konkurrera med dem som inte gör det. Det är viktigt att vi vidtar kraftfulla rättsliga och regulatoriska åtgärder för att förhindra social dumpning och sätta stopp för "kapplöpningen mot botten". På så sätt kan vi se till att arbetstagarna behandlas rättvist och att företagen kan konkurrera på lika villkor samtidigt som de upprätthåller höga normer för socialt ansvar.

Vi måste vara vaksamma på artificiell intelligens (AI). EU måste vidta åtgärder för att se till att våra värderingar upprätthålls och att AI används på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Vi behöver tydliga och starka regler för att garantera rättvisa och transparens i utvecklingen och användningen av AI.

Ingen ska behöva offra sina grundläggande rättigheter för den tekniska utvecklingens skull. Därför måste vi kräva att AI med hög risk genomgår en grundlig bedömning av fördomar och diskriminering, och om den utgör en risk för våra rättigheter måste den förbjudas. Krav på mänsklig tillsyn och transparens bör alltid finnas på plats för att säkerställa att AI används på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Användningen av AI på arbetsplatsen måste omfattas av starka regler som skyddar arbetstagarnas rättigheter och värdighet och som inte på något sätt får leda till exploatering eller övervakning av arbetstagarnas prestationer. Alla arbetstagare som har skadats av användningen av AI måste ha rätt att söka upprättelse och hålla företag ansvariga.

Kort sagt måste vi sätta människor före vinster och se till att tekniken används på ett sätt som gynnar arbetstagarna och samhället som helhet.

Tillgång till en internetuppkoppling av hög kvalitet bör betraktas som en grundläggande rättighet i dagens digitala tidsålder. Internet hjälper oss att hålla kontakten och få tillgång till viktig information. Alla har dock inte samma tillgång till internet, beroende på faktorer som var de bor, deras inkomst och deras förmågor. Detta skapar en digital klyfta som vi måste överbrygga.

Att ha tillgång till digitala offentliga tjänster är också avgörande. Alla bör kunna använda internet för att få tillgång till myndighetstjänster, som att betala skatt eller ansöka om förmåner - men ingen bör tvingas till det, särskilt inte om lika tillgång ännu inte garanteras. När alla har tillgång till dessa tjänster kan vi skapa ett rättvisare och mer jämlikt samhälle.

Men när vi har tillgång till internet betyder det inte att vi ska vara uppkopplade hela tiden. Arbetsgivarna måste respektera vår rätt att koppla bort arbetet utanför de fastställda arbetstiderna. Det är viktigt för vår psykiska och fysiska hälsa att ha en balans mellan arbete och privatliv.

Att främja och investera i digital utbildning är avgörande, särskilt när digitaliseringen accelererar på grund av händelser som covid-19-pandemin. En progressiv agenda för digital kompetens och kvalifikationer bör antas inom ramen för det europeiska kompetensåret 2023, och medborgarna bör ha fri tillgång till digital utbildning för att förbättra sin digitala kompetens och omskola sig. Det är också viktigt att nya inlärningsformat tar hänsyn till barns utvecklingsbehov, samtidigt som läroplanerna för digital utbildning främjar aktivt medborgarskap, mediekompetens, AI och datakunskap. Livslångt lärande bör vara ett mål inom ramen för en EU-omfattande strategi som syftar till att minska den digitala kompetensgapet.

Genom att utöka forskningsprogram och nätverk kan man dessutom främja digital innovation samtidigt som man skyddar immateriella rättigheter, och genom att främja utbildning och medvetenhet om desinformation kan man skapa en välmående europeisk digital offentlig sfär.

Det är hög tid att vi minskar klyftan mellan könen och ser till att kvinnor är bättre representerade på alla nivåer. Vi måste arbeta för att skapa en digital sektor som främjar jämställdhet och stöder kvinnors deltagande i digital utbildning, särskilt inom områden som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Det är också viktigt att alla kön har lika mycket att säga till om när det gäller utformning, genomförande, utvärdering och debatt om etik och normer för AI-driven teknik. Genom att engagera många olika röster i utvecklingen av dessa tekniker kan vi säkerställa att de utformas och används på ett sätt som är rättvist, inkluderande och tar hänsyn till olika gruppers unika behov och farhågor.

Den digitala världen har skapat nya möjligheter för individer att komma i kontakt med varandra och dela idéer, men den har också möjliggjort spridning av skadligt innehåll och kränkande beteende. Det är viktigt att vi arbetar för att skapa ett säkert och inkluderande onlineutrymme för alla individer, oavsett kön. Detta kräver kraftfulla åtgärder för att förebygga och hantera könsbaserat våld på nätet, bland annat genom att öka medvetenheten, tillhandahålla resurser och stöd till offer och hålla förövare ansvariga.

I denna digitala tidsålder förtjänar konsumenterna att skyddas och stärkas. Vi måste se till att produkter som köps på nätet inte är förfalskade eller defekta, vilket innebär en risk för konsumenternas hälsa och säkerhet. Genom att ge konsumenterna bättre kontroll över sina personuppgifter och göra dem medvetna om manipulativ reklam kan vi jämna ut spelplanen och förhindra digital sårbarhet.

Det är också mycket viktigt att konsumentorganisationer kan vidta rättsliga åtgärder mot överträdelser av konsumenträttigheter, så att makten ligger i händerna på folket, inte bara på företagen.

Digital Markets Act (DMA) är en viktig lagstiftning som syftar till att öka konkurrensen och rättvisan på den digitala marknaden genom att reglera stora teknikföretag. Även om DMA är ett viktigt steg i rätt riktning är det dock inte säkert att det räcker för att hantera alla de utmaningar som den digitala världen står inför. Därför är det viktigt att fortsätta att utforska och implementera nya policyer och regleringar som kan hantera dessa frågor och säkerställa ett mer rättvist digitalt landskap för alla.

Vi måste också undersöka "mördande förvärv" som hindrar småföretag från att konkurrera med stora onlineplattformar och vi måste genomdriva nya regler och påföljder så att de faktiskt följs av de mäktiga teknikföretagen. Enkelt uttryckt måste vi se till att alla får en rättvis chans i den digitala ekonomin.

De digitala jättarna, däribland Google, Apple, Facebook och Amazon, ska inte tillåtas att utnyttja skattelagstiftningen genom att koncentrera sina vinster till ett fåtal lågskattejurisdiktioner. Vi måste vidta åtgärder för att se till att dessa teknikjättar betalar sin beskärda del och bidrar till att skapa ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Skatteflykt påverkar inte bara nationella budgetar och EU-budgetar utan undergräver också viktiga offentliga tjänster och socialt skydd. Därför är det viktigt att säkerställa ett snabbt och effektivt genomförande av OECD:s regler om rättvisare vinstfördelning och beskattningsrätt, samt en global effektiv minimiskattesats på 15 procent.

För att stärka EU-industrins konkurrenskraft bör EU prioritera investeringar i viktiga värdekedjor som batterier, mikroelektronik, högpresterande datorsystem, autonoma fordon, smart hälsa, koldioxidsnål industri, vätgasteknik, industriell sakernas internet och cybersäkerhet. Samtidigt bör EU också rikta resurser mot att uppgradera och främja hållbart jordbruk och fiske, vilket inte bara kommer att trygga livsmedelsförsörjningen utan också skapa arbetstillfällen och förbättra levnadsstandarden i landsbygds- och kustregioner, och därmed göra dem mer attraktiva för unga människor.

Det nuvarande landskapet för X (tidigare känt som Twitter) under Elon Musk är ett exempel på varför vi inte kan lämna massiva sociala medieplattformar oreglerade. Det är ett faktum att spridningen av desinformation och hatpropaganda i allt högre grad påverkar våra demokratiers välbefinnande lika mycket som våra medborgares. Vi anser att det som är olagligt offline också borde vara olagligt online. Även om sociala medieplattformar kanske inte kan förhindra alla olagliga aktiviteter eller all hatpropaganda som förekommer på deras plattformar, måste de ha regler och personer på plats för att på lämpligt sätt övervaka sådan utveckling och förhindra att den sprids. Målet är inte att övervaka yttrandefriheten och lägga ner innehåll, utan att förhindra hatisk retorik som kan leda till våld i den verkliga världen.

Dessa regler måste också spridas utanför Europa, och det är därför vi vill ha globala åtgärder baserade på Digital Service Act (DSA) för att skydda våra demokratier från Big Techs makt. Annars kommer sociala medieplattformar att fortsätta att undvika ansvar för felaktig information och hat på sina plattformar. Vi efterlyser också ny lagstiftning för att ta itu med beroendeframkallande mönster på nätet som leder till försämrad psykisk hälsa, särskilt hos unga individer.

S&D-gruppen har varit avgörande när det gäller följande framsteg och skyddsåtgärder i nyligen antagen lagstiftning:

• Förlängning av roamingreglerna för mobiltelefoner med ytterligare 10 år.
• Införandet av rätten till nedkoppling.
• Införandet av en rättslig presumtion om anställning för plattformsarbetare.
• Stärka konsumenternas rättigheter på nätet.
• Krav på transparens och valfrihet för algoritmer för innehållsrekommendationer.
• Förbjuda mörka mönster och de mest påträngande typerna av riktad reklam på nätet.
• Inför strängare regler för Big Tech för att förhindra missbruk av marknadsdominans.
• Säkerställa interoperabilitet mellan meddelandetjänster.
• Fokusera på arbetstagare och utsatta grupper i EU:s deklaration om digitala rättigheter och principer.
• Fokusera på jämställdhet mellan könen i EU:s deklaration om digitala rättigheter och principer.

S&D-gruppen arbetar hårt för att säkerställa följande resultat, oavsett om det är under den nuvarande mandatperioden eller under de kommande åren:

• Kodifiering av internetåtkomst och datasuveränitet med utgångspunkt i nätneutralitet som en universell grundläggande rättighet.
• Skydda mediefriheten och främja mediepluralism online.
• Säkerställa en transparent användning av AI i EU med full respekt för de grundläggande rättigheterna och i linje med demokratiska och etiska värderingar.
• Reglera användningen av AI på arbetsplatsen.
• Upprätta en enhetlig rättslig ram för distansarbete.
• Säkerställa att kvinnor i högre grad deltar i digital utbildning och arbete.
• Öka den digitala kompetensen, särskilt hos utsatta grupper som konsumenter, som ett sätt att bekämpa exploatering av dem.
• Säkerställa en starkare och mer samordnad EU-strategi för en öppen och säker cyberrymd.
• Uppdatera reglerna för e-integritet och förbjuda olaglig övervakning eller avlyssning av kommunikation.
• Skydda, stärka och respektera barns säkerhet på nätet.
• Förhindra missbruk av kryptovalutor, särskilt skatteflykt.
• Göra marknadsplatser på nätet säkra och fullt ansvariga för säkerheten för produkter som köps på nätet.
• Skydda rättvis konkurrens på den inre marknaden och säkerställa dess konkurrenskraft inom den digitala sektorn.
• Fastställa principerna för en rättvis och konkurrenskraftig dataekonomi i EU som respekterar allmänintresset, avtalsbalansen och befintliga rättigheter.
• Att ta itu med sociala och ekonomiska utmaningar som uppstår genom ny teknik, virtuella verkligheter som Metaverse och nya former av digitala tillgångar.