Vi, socialdemokraterna, har ständigt kämpat för en starkare, mer skyddande och inkluderande digital miljö i Europa. Under de senaste fem åren har vi gjort betydande framsteg för att se till att européerna kan navigera, konsumera och kommunicera online på ett enklare och säkrare sätt i hela unionen. Några viktiga resultat är lagen om digitala tjänster (DSA), som tar itu med spridningen av olagligt innehåll online, lagen om digitala marknader (DMA), som främjar rättvis konkurrens och transparens i onlineannonsering, och lagen om artificiell intelligens (AI-lagen), som fastställer skyldigheter att utveckla människocentrerade AI-system och säkerställer transparens och ansvarsskyldighet för AI-genererat innehåll. Dessa regler är viktiga milstolpar som bättre skyddar européerna och gör det möjligt för dem att dra nytta av fördelarna med onlinetjänster i Europa.
Trumpadministrationens tillkomst, Meta-chefen Zuckerbergs uttalande i januari om faktagranskning och USA:s vicepresident Vances tal om felaktig information vid säkerhetskonferensen i München ledde till en kraftmätning med EU. De direkta uppmaningarna att stoppa tillämpningen av DSA är det första testet av trovärdigheten i vår senaste europeiska tekniska regelbok. Som vi hävdade under plenardebatten den 21 januari kan Europa inte böja sig för teknikoligarkerna när vår demokrati och rättsstat står på spel. Kommissionen bör inte vara rädd för att använda all den makt som står till dess förfogande för att garantera skyddet av européerna och respekten för våra värderingar.
DSA är den mest avancerade och ambitiösa lagstiftningen som ålägger sociala medieplattformar att moderera sitt onlineinnehåll. Mycket stora onlineplattformar (VLOP) som X, Facebook och TikTok har en skyldighet att identifiera och analysera systemrisker som är kopplade till användningen av deras tjänster och att vidta motsvarande åtgärder för att minska riskerna. VLOPs måste säkerställa transparensen i sina algoritmer genom att ge kommissionen tillgång på begäran för att säkerställa en adekvat och effektiv verkställighet. Om de inte följer DSA kan de bli föremål för böter på upp till 6 % av sin globala omsättning eller till och med ett förbud om det beslutas på nationell nivå. Missbruk av VLOP, oavsett om det sker genom spridning av desinformation, skadligt eller olagligt innehåll eller genom manipulativa eller kränkande aktiviteter, kan hota våra europeiska demokratier. DSA-reglerna är en sköld mot dessa hot.
Kommissionen måste snarast avsluta sina utredningar och vidta de nödvändiga åtgärder som den anser vara lämpliga. För att säkerställa en effektiv tillämpning av våra regler krävs dessutom en ökning av kommissionens personal med ansvar för att övervaka efterlevnaden av DSA och för att utreda överträdelser. Barn och ungdomar är särskilt sårbara för de negativa effekterna av desinformation, skadligt innehåll och mörka mönster i sociala medier, men också för kriminella nätverk som använder sociala medieplattformar för att rekrytera och utnyttja minderåriga för kriminell verksamhet eller till och med terrorhandlingar. Vi uppmanar också kommissionen att som ett första steg påskynda utarbetandet av riktlinjer för skydd av minderåriga enligt lagen om digitala tjänster.
DMA kan komplettera DSA för att främja rättvis konkurrens och transparens inom digital annonsering. Utöver artikel 26 i lagen om digitala tjänster om transparens i reklam måste lagen om digitala tjänster tillämpas fullt ut för att säkerställa att dominerande plattformar inte missgynnar traditionella medier på ett orättvist sätt.
AI-lagen innebär ett stort steg framåt när det gäller att reglera AI-genererat innehåll och skydda Europas åtagande för tillförlitlig och människocentrerad AI. I takt med att AI-drivna verktyg blir allt vanligare är tydlig märkning och vattenmärkning av syntetiskt innehåll avgörande för att förhindra desinformation. DSA-lagen och AI-lagen bör utnyttjas fullt ut för att säkerställa strikta transparens- och informationsskyldigheter, så att medborgarna kan skilja mellan autentiskt och AI-genererat innehåll i ett snabbt föränderligt samhälleligt och geopolitiskt sammanhang. Slutligen utgör den förordning om politisk reklam som snart kommer att börja tillämpas ytterligare ett viktigt verktyg för att bekämpa manipulativa reklammetoder, stärka den demokratiska motståndskraften och återställa balansen i det digitala ekosystemet för reklam.
Den senaste tidens geopolitiska utveckling visar att EU står vid ett vägskäl. Samtidigt som vi uppmanar Europeiska kommissionen att använda all den rättsliga arsenal som står till dess förfogande och i synnerhet att snabbt avsluta sina pågående utredningar om X, Meta och TikTok - och tillämpa kraftfulla och lämpliga sanktioner vid överträdelser av DSA - anser vi att EU måste genomföra en bredare reflektion för att ta itu med flera problem.
Detta omfattar bland annat en strategi för hur man ska motverka de negativa effekterna av sociala medier, särskilt på användarnas psykiska och fysiska hälsa, i synnerhet minderåriga, på våra europeiska demokratier i allmänhet , valens integritet och kommunikationssekretessen. Dessutom behöver vi bättre mediekompetens för att hjälpa enskilda att identifiera och få tillgång till tillförlitlig information av hög kvalitet.
S&D-gruppen föreslår följande ytterligare lösningar för att ytterligare skydda européerna:
- Stärk skyddet av individer på nätet med den framtida lagen om digital rättvisa: Vi uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram den förväntade lagen om digital rättvisa för att ge européerna ytterligare skydd mot vilseledande och beroendeframkallande design, mörka mönster, personanpassade metoder som riktar in sig på sårbarheter och mer allmänt den digitala asymmetri som enskilda personer möter i onlinevärlden. Att detta förslag kan förväntas först i slutet av 2026 undergräver den brådskande frågan om den psykiska hälsokrisen bland unga och andra problem som skapas av applikationer i sociala medier.
- Bygga en demokratisk europeisk plattform för pålitliga nyheter och information: Denna plattform skulle centralisera befintligt innehåll från public service-medier och licensierade programföretag i medlemsstaterna. Plattformen, som drivs av AI-översättningsteknik, skulle fungera som en gemensam åtkomstpunkt till en gemensam informationsdatabas i hela Europa och göra det möjligt för alla EU-medborgare att hitta nyheter och annat innehåll som produceras av offentligt finansierade och licensierade medier på sitt eget språk. Att främja tillgången till redaktionella medier på sociala medier är viktigt eftersom unga människor använder sociala medier som sin främsta informationskälla. Vi bör fortsätta att bygga vidare på tidigare pilotprojekt som "Building a European Public Space", där man utforskade samarbete med medier och opinionsbildare.
- Främja EU:s värdestyrda alternativ: Medlemsstaterna kan också förbjuda sociala medieplattformar som bryter mot våra lagar, vilket har visats i Brasilien för X eller i USA för TikTok. Om ett sådant beslut fattas bör vi européer förse våra medborgare med alternativ så att de kan dela med sig av sina idéer på säkra, opartiska och respektfulla onlineplattformar. Detta kan uppnås antingen genom att: (1) tvinga plattformar som bryter mot våra lagar att sälja sin europeiska verksamhet till EU-aktörer (via ett offentlig-privat partnerskap) innan ett förbud införs eller (2) främja uppkomsten och utvecklingen av europeiska konkurrenter på marknaden för sociala medier tack vare en federerad och säker offentlig digital infrastruktur. EU har talang och resurser för att skapa sådana konkurrenter.
- Utveckla en federerad och säker offentlig digital infrastruktur som bygger på europeiska regleringsstandarder: På grundval av ett omfattande regelverk som överensstämmer med europeiska värderingar om inbyggt integritetsskydd, öppenhet, ansvarsskyldighet, utbyggbarhet och konkurrens kan vi utveckla en federerad och säker digital infrastruktur. Detta skulle göra det möjligt för EU att återta sin digitala suveränitet, främja konkurrens och förse européerna med ett transparent, interoperabelt, ansvarigt och demokratiskt digitalt ekosystem. För att kunna göra detta skulle vi behöva en tydlig och evidensbaserad definition av strategisk teknik och en bedömning av globala beroenden, samt en analys av eventuella hinder för utvecklingen av europeisk kapacitet. Vi vill att det inrättas en fond för digital suveränitet från EU:s budget för att frigöra de investeringar som krävs för att bygga upp det europeiska digitala ekosystemet. Förutom nya investeringar skulle vi kunna använda incitament för offentlig upphandling som ett sätt att stärka EU:s investeringar i europeisk digital infrastruktur, t.ex. molnoperatörer.
- Säkerställa mediepluralismens framtid och sätta stopp för exploaterande affärsmodeller: Den digitala annonsmarknaden domineras av en handfull teknikjättar (Google, Meta och Amazon) som tar 80-90 procent av de globala digitala annonsintäkterna. Denna dominans undergräver mediepluralismen och försvagar traditionella medier som tillhandahåller oberoende och högkvalitativ journalistik. I takt med att användarna i allt högre grad engagerar sig i onlineplattformar snarare än i pålitliga nyhetskällor kämpar pressmedierna för att tjäna pengar på sitt innehåll. Samtidigt utnyttjar dessa plattformar användarna genom invasiv profilering, där personliga och till och med känsliga uppgifter används för att driva ogenomskinliga rekommendationsalgoritmer. Dessa algoritmer förstärker desinformation, hatpropaganda, radikalisering och skadligt innehåll, samtidigt som de håller användarna inlåsta i slutna informationsbubblor. Detta hotar mediekompetensen och européernas möjlighet att få tillgång till mångsidiga och tillförlitliga nyheter. EU har verktygen för att ta itu med denna obalans. En strikt och resursstark tillämpning av GDPR och ePrivacy-reglerna måste förhindra olaglig datautnyttjande och säkerställa att plattformar som bryter mot europeisk lag inte får en orättvis fördel gentemot dem som respekterar användarnas rättigheter. I slutändan måste riktad reklam förbjudas och känsliga uppgifter får aldrig användas i kommersiella syften. Genom att tillämpa dessa regler kan vi jämna ut spelplanen, omdirigera annonsintäkter till trovärdig journalistik och skydda väljarna från manipulativ påverkan.
- Uppmuntra medlemsländerna att investera i initiativ för medie- och informationskunnighet och erbjuda EU-omfattande samordning: I Niinistö-rapporten om beredskap (2024) betonas att "för att säkerställa att vi står enade under kriser måste vi också stärka medborgarnas förmåga att känna igen auktoritativa källor till krishanteringsinformation och att avfärda desinformation och utländsk informationsmanipulation och interferens (FIMI)". Mediekompetens är en viktig färdighet för EU-medborgarna eftersom felaktig information och desinformation sprids i stor utsträckning på olika plattformar. Vi bör se till att européer i hela EU erbjuds högkvalitativ utbildning och informationskampanjer om mediekompetens. Kommissionen bör titta på medlemsstater som redan framgångsrikt har infört sådana program i sina utbildningssystem och möjliggöra utbyte av bästa praxis.
- Skapa en koalition över partigränserna för att lansera konkreta förslag: Det europeiska regelbaserade förhållningssättet till sociala medier kommer att utsättas för ett enormt geopolitiskt tryck. Denna koalition kan vara ett forum för EU-vänliga beslutsfattare, civilsamhällesorganisationer och likasinnade experter eller till och med lokala aktörer (städer, offentliga tjänster etc.) för att ytterligare reflektera och lansera konkreta initiativ för att främja EU:s politik i dessa frågor.
