Under covid-pandemin var S&D-gruppen ledande i parlamentet när det gällde att stödja den starka krishanteringen med NextGenerationEU. Det viktigaste verktyget, faciliteten för återhämtning och resiliens, är den mest ambitiösa EU-insatsen någonsin för att möta en kris och bygger på en solidaritet utan motstycke. Faciliteten finansieras av EU:s gemensamma skuld och ger bidrag och lån till medlemsländerna som står i proportion till varje lands behov. Faciliteten lyckades både hjälpa medlemsländerna att manövrera sig igenom krisen och lägga grunden för reformer och investeringar i viktiga europeiska prioriteringar som klimat och digitalisering.
S&D-gruppen efterlyste ett europeiskt system för arbetslöshetsersättning, vilket ledde till att Europeiska kommissionen föreslog SURE-programmet för att finansiera tillfälliga nationella arbetslöshetssystem med lån.
Vi drev också en stark kampanj om det reviderade ramverket för ekonomisk styrning. Kommissionens förslag speglar en tydlig strävan efter att göra EU:s finanspolitiska regler mer flexibla och låta medlemsländerna kombinera finanspolitiska justeringar med permanent högre nivåer av offentliga investeringar, särskilt där det behövs för en framgångsrik och rättvis omställning.
I betänkandet om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken 2023 - som stöds av en stor majoritet i Europaparlamentet - anges tydligt att inflationsbekämpning inte bara kräver penningpolitiska åtgärder utan också en aktivistisk ekonomisk politik, inklusive skatteåtgärder. På initiativ av S&D-gruppen förespråkade man därför en progressiv ekonomisk politik som syftar till att uppnå ekonomisk stabilitet och skydda de sårbara grupperna.
S&D-gruppens långvariga kamp för att flytta det allmänna fokuset för samordningen av den ekonomiska politiken inom den europeiska planeringsterminen till en hållbar och inkluderande ekonomisk modell togs slutligen upp 2020 när kommissionen förklarade att den europeiska gröna given var dess nya tillväxtstrategi - och därmed lämnade dogmen om att ekonomisk tillväxt är ett mål i sig.
S&D-gruppen har länge legat i framkant när det gäller att reformera EU:s ramverk för ekonomisk styrning så att det fungerar för människor och planeten. Vi har alltid kämpat mot den åtstramningspolitik som de konservativa har infört sedan finanskrisen 2008 och har efterlyst en rättvis och inkluderande ekonomisk struktur och samordnade åtgärder på EU-nivå för att stödja en rättvis omställning och välfärd för alla.
Kriterierna för att bedöma medlemsländernas resultat kan inte enbart bygga på makroekonomiska riktmärken, utan måste också ta hänsyn till sociala, miljömässiga, geografiska och demografiska utmaningar samt medlemsländernas ekonomiska utgångslägen. S&D-gruppen efterlyser därför en omvandling av det årliga förfarandet för budgetsamordning - den europeiska planeringsterminen - till ett verktyg för att främja socialt och miljömässigt hållbara investeringar och tillväxt för alla.
Principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (EPSR) och FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) måste vara den kompass som styr reformer och investeringar i det framtida ramverket. Sociala rättigheter och miljömål bör ha samma betydelse som makroekonomiska mål, med målet att förbättra välbefinnandet för människor i EU.
Vi behöver ytterligare stärka den sociala dimensionen av den europeiska planeringsterminen för att säkerställa att finanspolitiska anpassningsprogram inte får negativa sociala konsekvenser och att de möjliggör nödvändiga sociala investeringar för att säkerställa robusta sociala välfärdssystem. Obligatoriska sociala mål bör antas för att säkerställa genomförandet av EPSR-principerna.
S&D-gruppen efterlyser en permanent finanspolitisk kapacitet för EU som gör det möjligt för medlemsländerna att investera i vår framtid och skydda medborgarna i kris. Den bör ge makroekonomisk stabilisering på EU-nivå för att öka krisberedskapen och fastställa en ambitiös agenda för offentliga investeringar för att stödja medlemsländerna och hantera nuvarande och framtida utmaningar. Vi måste se till att medlemsländerna kan genomföra de enorma investeringar som krävs för att göra våra samhällen och ekonomier mer motståndskraftiga - efter 2026 och slutet på faciliteten för återhämtning och resiliens (en europeisk fond som inrättats för att ge medlemsländerna den nödvändiga stimulansen för investeringar efter covid-19). Investeringar i nyckelområden måste garanteras utan att budgetresurserna minskas på andra viktiga områden.
En ansvarsfull finanspolitik bör inte bara inriktas på de offentliga utgifterna utan även på de offentliga inkomster som är nödvändiga för hållbarheten i medlemsländernas offentliga finanser. Det är därför nödvändigt med en större europeisk samordning av nivån på skatter och avgifter i medlemsländerna och av kampen mot skatteflykt, skattebedrägeri och penningtvätt.
Europaparlamentets lagstiftningsbefogenheter måste utvidgas till att omfatta kontrollen av kommissionens beslut och till alla områden inom den europeiska planeringsterminen. Parlamentets röst är särskilt viktig i beslutsfattandet om EU:s prioriteringar för den ekonomiska politiken och om de landsspecifika rekommendationerna (deindividuella rekommendationerna för varje medlemsland inomramen för den europeiska planeringsterminen).