2022 antog Europaparlamentet, under ledning av S&D-gruppen, och rådet ett direktiv om adekvata minimilöner. Direktivet kommer att förbättra skyddet för arbetstagarnas minimilöner, antingen genom lag eller kollektivavtal, och stärka kollektivförhandlingarna på nationell nivå för att öka antalet arbetstagare som skyddas av kollektivavtal. Detta är en stor framgång för S&D-gruppen, eftersom det innebär en helomvändning i europeisk politik. Som en reaktion på finanskrisen har EU-kommissionen i åratal förespråkat lönesänkningar, nedmontering av kollektivavtal och lönekonkurrens. Nu ligger fokus på anständiga löner, stärkta kollektivavtal, minskade löneskillnader och en uppåtgående social konvergens. Anständiga minimilöner gynnar framför allt låginkomsttagare, varav många är kvinnor. Vi uppmanar medlemsländerna att se till att deras minimilöner svarar mot de ökande levnadskostnaderna och att sätta stopp för variationer och avdrag som undergräver dem.
Under den gångna mandatperiodens sista plenarsammanträde bekräftade Europaparlamentet den historiska lagen om skydd för över 30 miljoner plattformsarbetare och den europeiska sociala modellen. Detta var den sista sträckan på en tuff resa mot denna nya lagstiftning, som började 2016 i Prag, där socialdemokraterna och demokraterna först lovade att kämpa för att skydda alla arbetstagare i den digitala eran. Den banbrytande lagstiftningen är ett resultat av den progressiva familjens åttaåriga kamp. Socialdemokraterna ledde förhandlingarna för Europaparlamentets räkning, och allt detta hade inte varit möjligt utan Nicolas Schmit, kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, som lade fram ett långtgående lagstiftningsförslag. Det har varit en hård kamp mot plattformsjättarnas aggressiva lobbying, men i slutändan vann det sociala Europa. Den här lagen handlar om att skydda de människor som skjutsar oss, tar med mat och utför många andra tjänster åt oss varje dag, och som arbetar för Uber, Deliveroo, Amazon, Helpling och liknande plattformar. Många plattformar anlitar dem som falska egenföretagare och berövar dem anständiga löner och arbetsrättigheter. Nu kommer detta att förändras. Den nya lagstiftningen kommer inte bara att skydda plattformsarbetare, utan också bevara äkta egenföretagande, skydda goda arbetsgivare mot orättvis konkurrens och införa banbrytande regler för algoritmhantering, vilket säkerställer att maskinerna inte kan avskeda människor eller spionera på dem. Allt detta kommer att göra Europa till en pionjär inom global arbetsrätt.
Efter S&D:s långvariga krav på åtgärder införde EU 2023 ett direktiv om lönetransparens för att upprätthålla rätten till lika lön. Det banbrytande direktivet fastställer standarder för lönetransparens för att ge arbetstagare möjlighet att hävda sin rätt till lika lön i syfte att ta itu med löne- och pensionsgapet mellan könen. År 2021 tjänade kvinnor fortfarande i genomsnitt 13 % mindre per timme än män och deras pensioner var till och med 30 % lägre. Samtidigt var sysselsättningsgraden för kvinnor 11 procent lägre än för män (69 procent jämfört med 80 procent).
Efter år av politiska påtryckningar från S&D-gruppen inrättades den europeiska barngarantin 2021 tillsammans med en skyldighet för medlemsländer med en fattigdomsrisk som överstiger EU-genomsnittet att investera minst 5 % av sina resurser från Europeiska socialfonden plus (ESF+) i barngarantin. Vi vill se till att alla europeiska barn som riskerar att drabbas av fattigdom har tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård av god kvalitet, kostnadsfri utbildning av god kvalitet, kostnadsfri barnomsorg av god kvalitet, anständiga bostäder och tillräcklig näring. Barngarantin är en viktig investering i framtiden, i stabiliteten och i välståndet i EU, men den kräver tillräcklig finansiering. S&D-gruppen har därför övertygat en majoritet i Europaparlamentet om att kräva en särskild budget på minst 20 miljarder euro för barngarantin.
Det råder brist på heltidsjobb för ungdomar och många av dem tvingas in i otrygga anställningar, t.ex. exploaterande praktikplatser, falska praktikplatser och obetalda lärlingsplatser. S&D-gruppen har lett en framgångsrik kampanj i Europaparlamentet för ett direktiv om kvalitetspraktik som fastställer minimikvalitetskriterier som rättvis lön, anständiga arbetsvillkor, tillgång till socialt skydd, begränsad varaktighet för praktikplatser och erkännande av praktikplatser som arbetslivserfarenhet i rekryteringsprocesser. EU-kommissionen väntas slutligen lägga fram ett förslag till direktiv om kvalitetspraktik under 2024.
Med tanke på att det under 2018 inträffade över 3 300 arbetsolyckor med dödlig utgång och över 3 miljoner arbetsolyckor utan dödlig utgång och att över 200 000 arbetstagare varje år dör av arbetsrelaterade sjukdomar har S&D-gruppen drivit på för strängare regler om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. En nollvision för arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar kan bara bli verklighet om arbetstagarnas hälsa sätts före företagens ekonomiska intressen. S&D-gruppen tog framgångsrikt initiativ till en ambitiös översyn av direktivet om asbest på arbetsplatsen, inklusive en obligatorisk genomgång av byggnader och efterföljande avlägsnande av asbest och andra farliga ämnen före renoveringsarbeten. Dessutom har direktivet om cancerframkallande ämnen och mutagena ämnen, som syftar till att skydda arbetstagare från cancer, reviderats två gånger sedan 2019, bland annat genom att utvidgas till att omfatta reproduktionsstörande ämnen. Slutligen har S&D-gruppen lett kampen för ett direktiv om rätten att vara nedkopplad och regler om minimikrav för distansarbete. Eftersom arbetsgivarorganisationerna vägrade att skriva under ett avtal mellan arbetsmarknadens parter förväntar vi oss att EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag 2024.
Att förbättra och stärka de europeiska företagsråden (EWC) har varit en prioritet för S&D-gruppen tillsammans med fackföreningarna sedan 2009. Det dröjde ända till 2022 innan en majoritet i Europaparlamentet krävde en översyn av direktivet om europeiska företagsråd. Vi vill se till att arbetsgivare inte kan blockera inrättandet av ett europeiskt företagsråd i ett multinationellt företag där arbetstagarrepresentanter informeras och rådfrågas i god tid, och att sekretessklausuler inte missbrukas av ledningen för att undergräva europeiska företagsråd. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till revidering av direktivet i början av 2024.
Vi vill ha en omfattande strategi för fattigdomsbekämpning med bindande mål för att minska fattigdomen och få slut på hemlösheten, en översyn av EU:s regler för statligt stöd i syfte att garantera subventionerade bostäder och utveckla socialt blandade stadsdelar, bindande mål för att garantera bostäder till rimliga priser (minst 30 procent av de nya bostäderna för låginkomstgrupper och 30 procent för medelinkomstgrupper), en särskild budget på minst 20 miljarder euro för den europeiska barngarantin och en fördubbling av budgeten för Europeiska socialfonden plus (ESF+) för de sämst ställda, samt ett direktiv om lämpliga system för minimiinkomst som säkerställer integrationen av personer som är frånvarande från arbetsmarknaden.
Vi vill ha ett starkare mandat för Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) för att bättre skydda mobila arbetstagare, inklusive tredjelandsmedborgare, införandet av ett europeiskt socialförsäkringspass (ESSPASS) som ett EU-omfattande verktyg för att samordna socialförsäkringar och säkerställa rättvis arbetskraftsrörlighet, samt EU-finansiering av rådgivning och transnationella stödnätverk för mobila arbetstagare.
Vi vill ha ett direktiv om artificiell intelligens på arbetsplatsen för att säkerställa mänsklig kontroll av anställningsrelaterade beslut och för att skydda arbetstagarnas grundläggande och sociala rättigheter, ett direktiv om praktikplatser av hög kvalitet för att stoppa exploateringen av unga människor och se till att praktikanter får skälig lön, och ett direktiv om information till, samråd med och medverkan av arbetstagare som ska gälla för alla företagsformer, underleverantörskedjor och franchising, för att kunna förutse förändringar som omstrukturering, digital omvandling och klimatförändringar.
Vi vill se en översyn av direktivet om europeiska företagsråd för att förbättra informationen till och samrådet med arbetstagarrepresentanter i multinationella företag, undvika missbruk av sekretessklausuler från ledningens sida och föreskriva effektiva sanktioner. Vi vill också se över direktivet om bemanningsföretag för att sätta stopp för förmedlare på arbetsmarknaden som inte följer EU-lagstiftningen och för att säkerställa likabehandling av arbetstagare, inklusive säsongsarbetare och mobila arbetstagare.
Vi vill också ha en begränsning av underleverantörskedjor och tydliga ansvarsregler för underleverantörer.
I vår strävan att stödja arbetstagarna förespråkar vi flera viktiga direktiv för att förbättra balansen mellan arbete och privatliv och för att skydda välbefinnandet. För det första föreslår vi ett direktiv som tar upp rätten till nedkoppling och som beskriver tydliga villkor för distansarbete. Vi är medvetna om den psykiska hälsans betydelse och förespråkar därför ett direktiv som specifikt tar upp psykosociala risker och främjar det allmänna välbefinnandet på arbetsplatsen. Dessutom betonar vi vikten av ett direktiv som fokuserar på arbetsrelaterade muskuloskeletala störningar, med målet att skapa en hälsosammare och mer ergonomisk arbetsmiljö. Dessutom förespråkar vi ett direktiv som syftar till att säkerställa erkännande av och lämplig ersättning för arbetssjukdomar, såsom depression, utbrändhet och hudcancer.
Vi inriktar våra ansträngningar på att integrera den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ett protokoll om sociala framsteg i EU-fördragen för att skydda sociala rättigheter på samma nivå som de ekonomiska friheterna på den inre marknaden. Vi vill också ha en pakt för hållbar utveckling och sociala framsteg för att göra hållbarhet och sociala mål obligatoriska. När det gäller offentliga utgifter vill vi ha en social villkorlighet, vilket innebär att inte en enda euro från EU:s budget får användas till projekt som inte respekterar sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter. På det hela taget vill vi skydda människor från åtstramningspolitiken och förhindra sociala risker som härrör från politiska åtgärder och ekonomiska reformer.
Vi vill inrätta ett europeiskt återförsäkringssystem för arbetslöshetsersättning för att tillfälligt stödja nationella system i kristider och fortsätta det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska arbetslöshetsriskerna i en nödsituation (SURE) som ett permanent instrument för att stödja korttidsarbete i kristider.