Prisvärda och anständiga bostäder för alla

Bostäder har äntligen blivit en prioriterad fråga i Europaparlamentet. Vi i S&D-gruppen är stolta över att ha fått den första bostadskommissionären någonsin, Dan Jørgensen. Tillsammans med Jørgensens stöd har vi en starkare röst när vi driver på för vår plan för överkomliga bostäder.

Vi kommer att sträva efter massiva investeringar i prisvärda, anständiga och hållbara bostäder, strikta villkor för hur offentliga och privata investeringar ska användas, reform av reglerna för statligt stöd, adekvat reglering av korttidsuthyrning, säkerställande av prisvärt ägande, sociala bostäder för utsatta grupper och studentbostäder, utrotning av hemlöshet och sänkta elpriser för hushåll och företag.

Bostäder är en social nyttighet och en mänsklig rättighet, inte en handels- och spekulationsvara.

Men fastighetsfonderna i euroområdet har stigit till svindlande 1 biljon euro, en betydande ökning från de 350 miljarder euro som noterades 2010. Hur har detta kunnat ske? Svaret ligger i de särskilda privilegier som privata byggherrar och investerare har fått.

Dessa privilegier omfattar undantag från kapitalvinstskatter, skattegarantier, reducerade skatter på hyresintäkter och till och med incitament relaterade till arv. Konsekvensen av detta? Institutionella investerare investerade hela 64 miljarder euro i bostadsförvärv bara under 2020.

Det som är oroande är att privata byggherrar och investerare nu har ett betydande inflytande över våra bostadssystem. De ser bostäder som en spekulativ handelsvara och skiljer dem från deras viktiga sociala roll.

Vissa nationella metoder har förvärrat situationen. De har beviljat skatteförmåner till fastighetsspekulanter, gynnat husägare med skatteincitament, infört "gyllene visum" för att locka utländska investerare och till och med avreglerat hyresmarknaderna.

Vi måste återta våra bostäder från spekulanternas och investerarnas grepp. Låt oss göra bostäder till en grundläggande rättighet som är tillgänglig för alla, snarare än ett privilegium för ett fåtal utvalda. Anslut dig till vår rörelse för rättvisa bostäder, där varje individ hittar en plats att kalla sitt hem, oavsett ekonomiska medel. Tillsammans kan vi vända utvecklingen och se till att alla har tillgång till prisvärda bostäder av hög kvalitet.

Här är vad vi kämpar för:

• en begränsning av privatiseringen av offentliga eller sociala bostäder
• Lämpliga regler för uthyrning
• full insyn i investeringar i bostäder
• begränsning av kortsiktig återförsäljning av fastigheter
• bromsa "turistifieringen" eller "Airbnb-effekten" på bostadsmarknaden.

EU måste se till att det finns tillräckligt med högkvalitativa och prisvärda sociala bostäder med särskilt fokus på hållbarhet.

Minst 30 procent av alla nya bostäder bör vara prisvärda bostäder för låginkomsttagare och minst 30 procent prisvärda bostäder för medelinkomsttagare.

Det är dags att prioritera subventionerade bostäder som en viktig investering. I många länder släpar utgifterna för subventionerade bostäder efter andra offentliga utgifter, men efterfrågan på dem har aldrig varit större. Låginkomsttagare känner sig pressade när det gäller boendekostnader, och stigande räntor gör bara saken värre.

Dessutom måste vi säkerställa gröna subventionerade bostäder. Detta innebär inte bara att prioritera hållbarhetskriterier utan också att säkerställa tillgång till rekreationsanläggningar, samhällscentrum, parker och grönområden, särskilt i våra mest missgynnade stadsdelar.

Det är också därför som reformen av EU:s finanspolitiska regler, som för närvarande förhandlas, är så viktig. En sådan reform är nyckeln till att möjliggöra en ambitiös agenda för offentliga investeringar.

Av samma anledning bör Europeiska kommissionen se över EU:s statsregler genom att bredda målgruppen för subventionerade bostäder för att verkligen säkerställa prisvärda bostäder för alla. Konkret bör kommissionen på lämpligt sätt anpassa målgruppsdefinitionen av subventionerade bostäder i lagstiftningen om tjänster av ekonomiskt allmänt intresse (SGEI). EU bör satsa på ett brett begrepp för subventionerade bostäder som en universalistisk modell, där subventionerade bostäder är avsedda för alla medborgare i syfte att utveckla socialt blandade stadsdelar.

I början av 2022 stod hushållen i euroområdet inför den kraftigaste uppgången i konsumentpriserna på årtionden, i kombination med den första räntehöjningen på över ett decennium. De höga bolåneräntorna har resulterat i en anmärkningsvärd uppgång i bostadspriserna inom EU, med en tillväxt på närmare 10 procent under första kvartalet 2022 - en nivå som inte setts sedan början av 1990-talet.

De skyhöga bolåneräntorna gör att familjer konkurreras ut från bostadsmarknaden, och i takt med att räntorna stiger för nya lån ökar bördan för befintliga husägare, särskilt på platser med rörliga bolån.

Bostadskostnaderna stiger kraftigt år efter år och är långt högre än vår disponibla inkomst. För många européer är bostaden den största utgiften. Vad driver dessa skyhöga priser? Fastighetsspekulationen är en stor bov i dramat och driver upp boendekostnaderna till ohållbara nivåer.

Bördan faller hårdast på dem som befinner sig längst ner på inkomststegen. Mellan 2010 och 2024 steg hyrespriserna med 25 procent, medan huspriserna sköt i höjden med hisnande 52 procent. Huspriserna har tredubblats i Estland och Ungern, medan de har mer än fördubblats i Litauen, Lettland, Tjeckien, Österrike, Portugal, Luxemburg och Bulgarien.

Ineffektiva bostadsmarknader driver på inkomst- och förmögenhetsklyftorna i EU. Offentliga ingripanden på bolånemarknaden är inte bara en bra idé, det är ett brådskande krav på social rättvisa. Det är nyckeln till en rättvis fördelning av välståndet.

Det är dags att vidta åtgärder:

• EU måste införa ett tillfälligt räntetak för att bromsa den snabba ökningen av bolåneräntorna.
• För att säkerställa social rättvisa måste banker och regeringar agera för att skydda de mest utsatta.
• Nationella planer för prisvärda bostäder måste ingå i de nationella reformprogrammen* (NRP).

* Nationella reformprogram är en viktig del av EU:s ekonomiska styrning. De erbjuder ett strukturerat tillvägagångssätt för att utforma den ekonomiska politiken och finanspolitiken i medlemsländerna, med de övergripande målen stabilitet, tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Dessa planer utgör grunden för samordnade åtgärder.

År 2025 är mer än 1 000 000 européer hemlösa.

Hemlöshet undergräver djupt den mänskliga värdigheten. Den kränker också flera mänskliga rättigheter, bland annat rätten till bostad, icke-diskriminering, hälsa, tillgång till rent vatten och sanitet, personlig säkerhet och frihet från grym, förnedrande och omänsklig behandling.

Hemlösa och personer som bor i informella bostadsområden utsätts ofta för kriminalisering, trakasserier och diskriminerande behandling.

För att bekämpa hemlöshet:

• Alla EU-länder måste anamma Bostad först-programmet för att bekämpa hemlöshet.
• Kriminalisering av hemlösa måste upphöra.
• Aporofobi (negativa attityder och känslor gentemot fattigdom och fattiga människor) måste erkännas som ett hatbrott.
• Diskriminering på grund av hemlöshet bör förbjudas i hela EU.

Hushåll med barn löper allt större risk att drabbas av allvarliga bostadsproblem. Många familjer med lägre inkomster tvingas bo trångt, samtidigt som den begränsade tillgången på subventionerade bostäder leder till plågsamt långa väntelistor.

Otillräcklig uppvärmning och otillräcklig tillgång till rent vatten och sanitet är fortfarande utbredda problem i flera medlemsländer. Dessa problem påverkar inte bara våra barns välbefinnande utan även deras hälsa, tillväxt och utbildning. Det är viktigt att förstå att ett bra boende är själva grunden för en gynnsam miljö för våra barns utveckling och lärande.

Våra nyckelbudskap:

• Inget barn ska behöva bo i ett kallt och överbefolkat hem.
• Barns rätt till en lämplig bostad bör säkerställas genom offentliga åtgärder.
• Budgeten för den europeiska barngarantin måste ökas med minst 20 miljarder euro.

Bostäder är en social nyttighet och en mänsklig rättighet, inte en handelsvara och spekulationsobjekt. Ändå ser vi rekordhöga boendekostnader i hela Europa som slår hårt mot unga och gamla, de fattigaste och medelklassen, medan de rika blir rikare och handlar med mänskliga rättigheter för att tjäna pengar.

Med det nya särskilda utskottet för bostadskrisen igång har denna fråga, som är av stor betydelse för miljontals européer, äntligen blivit en prioritet i Europaparlamentet. S&D-gruppen har fört upp bostadsfrågan på EU:s dagordning, samtidigt som vi i över ett år har fört en aktiv kampanj för anständiga, prisvärda och hållbara bostäder. Vi är stolta över att ha säkrat det nya särskilda utskottet i Europaparlamentet och den första europeiska kommissionären för bostäder. S&D-gruppen är glada över att se Dan Jørgensen i denna roll.

Ett starkt fokus på bostäder i viktiga EU-institutioner är avgörande för genomförandet av den europeiska plan för bostäder till rimliga priser som S&D föreslår.

För mer information om detta särskilda utskott och för att se vilka ledamöter som är involverade, se här.