Avfolkningen utgör en stor utmaning för hela EU, men sammanhållningspolitiken erbjuder en lösning. Genom att investera i områden som byggnation, transport, energi, digital och social infrastruktur syftar den till att förbättra våra liv.
I mitt hemland Rumänien brottas regioner som Apuseni- och Banatbergen och Donaudeltat med den pressande utmaningen att befolkningen åldras kraftigt och att fertiliteten är oroväckande låg.
Denna fråga är dock inte exklusiv för Rumänien eller Östeuropa, utan påverkar hela EU. Med hjälp av sammanhållningspolitiken och EU:s fonder kan vi vända utvecklingen. Hur då? Genom att genomföra strategier för att göra livet mer attraktivt i både städer och på landsbygden.
Vi måste förbättra livskvaliteten i de regioner som står inför avfolkning, göra det möjligt för unga människor att bosätta sig och bilda familj, samtidigt som vi gör det möjligt för äldre generationer att stanna kvar genom att erbjuda dem lämpliga faciliteter.
Den andra faktorn är rörligheten och den fria rörligheten. Alltför många européer har inte råd att dra nytta av en av EU:s största styrkor: möjligheten att resa, särskilt inom EU. Andra har inte råd att pendla från sina hem till den stad där arbetsmarknaden erbjuder möjligheter av ett enkelt skäl - brist på infrastruktur. Därmed tvingas de lämna sina städer och byar, vilket i hög grad bidrar till avfolkningen.
Den tredje faktorn förstärker den andra: den stora skillnaden mellan landsbygd och stad. Unga människor har ofta få incitament att arbeta inom jordbrukssektorn. Särskilt i Östeuropa lämnar de byarna och flyttar till storstäderna i jakt på personlig och yrkesmässig tillfredsställelse.
Den fjärde faktorn är den åldrande befolkningen, som belastar de sociala trygghetssystemen, särskilt för låginkomsttagare som bidrar mindre till pensionssystemen. Detta kan leda till fattigdom bland äldre och till att de utestängs från det sociala livet.
Livskvalitet handlar om mycket mer än tillräcklig ersättning. EU:s sammanhållningspolitik kan förbättra våra liv inom många områden, t.ex. byggande, transport, energi, digital och social infrastruktur. Låt oss ta exemplet med förskolor. Det finns tillräckligt många sådana i Östeuropa, även i mitt hemland Rumänien. Det är dock fortfarande en stor utmaning, särskilt för arbetande kvinnor i delar av Västeuropa, att hitta lämplig barnomsorg.
Digital teknik kan också bidra till att minska klyftan mellan byn och staden och därmed minska avfolkningen. Det så kallade Smart Village-initiativet kan hjälpa till med att bygga upp infrastruktur för bredbandsinternet och 5G-uppkoppling. Covid-19-pandemin visade hur många unga yrkesverksamma, inte bara IT-specialister, valde att bo på landsbygden där de kan utföra sina arbetsuppgifter online. De senaste fyra åren har visat hur många som föredrar att leva utanför storstäder som Bukarest, Frankfurt eller Barcelona, förutsatt att de har den digitala infrastruktur som krävs för detta.
Vi socialdemokrater anser att de lokala myndigheterna är mycket medvetna om de specifika behoven i sina lokalsamhällen. Därför vill vi ha större flexibilitet inom EU:s struktur- och investeringsfonder, så att medlemsländer, regioner och lokala myndigheter kan fastställa sina prioriteringar i EU:s samfinansierade program.
Dessutom bör det finnas bättre samordning och synergier mellan EU:s olika finansiella instrument för att på bästa sätt matcha de skräddarsydda behoven hos lokala och regionala samhällen. Detta gäller inte bara EU:s struktur- och investeringsfonder, utan även Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Horisont Europa - EU:s viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation, faciliteten för återhämtning och resiliens - EU:s flaggskeppsinitiativ med syfte att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19.
Vidare syftar Fonden för ett sammanlänkat Europa, som inrättades 2014 för infrastrukturinvesteringar i transport-, energi-, digital- och telekommunikationsprojekt i hela unionen, till att öka konnektiviteten mellan EU:s medlemsländer. Den fungerar genom bidrag, finansiella garantier och projektobligationer.
Sist, men definitivt inte minst, finns programmet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) som finansierar gränsöverskridande transnationella och interregionala aktiviteter, bland annat i EU:s yttersta randområden.
Detta är inte bara namn utan möjligheter för våra medlemsländer och deras subnationella enheter att ta itu med frågan om en negativ demografisk trend. När vi samordnar användningen av EU:s ekonomiska resurser och kombinerar dem med smarta idéer kommer vi att kunna bekräfta att EU förblir en framgångssaga med ett socialt hjärta, grundat på solidaritet som ett av dess kärnvärden. För att kunna göra detta måste vi dock se till att EU:s sammanhållningspolitik efter 2027 förblir finansiellt robust.
