EU:s budget för 2025 på 200 miljarder euro är 6 % större än årets budget, vilket innebär en ökning med 10 miljarder euro. Den svarar mot EU-medborgarnas behov samtidigt som den kan betala tillbaka för EU:s ekonomiska återhämtning efter pandemin utan att skära i de viktigaste programmen.
Om du bor någonstans i EU är den här artikeln relevant för dig eftersom den handlar om de cirka 200 miljarder euro som jag hade förmånen att förhandla fram för din räkning, din region och ditt medlemsland i EU:s budget för 2025.
Det har varit ett maratonlopp som sträcker sig tillbaka till i våras
Det började med att Europeiska kommissionen lade fram ett utkast till förslag om en årlig budget. Sedan dess har både vi i Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet utarbetat våra ståndpunkter. Rådet har föreslagit en nettominskning av åtagandena på 1,5 miljarder euro, bland annat för Horisont Europa med 400 miljoner euro, den digitala delen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF-Digital) med 110 miljoner euro, InvestEU med 30,7 miljoner euro, Erasmus med 294,8 miljoner euro och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (CERV) med 33,7 miljoner euro. Allt detta kulminerade i ett förlikningsmöte sent på kvällen (eller tidigt på morgonen, förhandlingarna pågick till kl. 04.00) för några dagar sedan, där jag ledde förhandlingsgruppen för Europaparlamentets räkning och nådde en överenskommelse med medlemsländerna i Europeiska unionens råd. I ett extremt svårt politiskt sammanhang nådde vi en anmärkningsvärd framgång - EU:s budget för 2025 kommer att vara 6 procent högre än den nuvarande årliga budgeten, vilket innebär en ökning med 10 miljarder euro. Vi bevarade våra program och säkerställde att vår skuldåterbetalning inte sker på bekostnad av våra unionsprogram. Den politiska överenskommelsen måste nu godkännas av plenum i Strasbourg nästa vecka.
Varför är EU:s årliga budget viktig?
Därför att utan en säker finansiering av varje enskild EU-politik är alla åtaganden dömda att förbli önsketänkande. Jag och min politiska grupp - socialdemokraterna - har hela tiden betraktat EU:s budget för 2025 som ett investeringsinstrument. Inte bara i åtgärder och infrastruktur som kommer att driva på vår ekonomi och EU:s konkurrenskraft, ert välbefinnande och allas vår säkerhet, utan också för att finansiera vår återhämtning från covid-19-pandemin. Genom inrättandet av Next Generation EU (NGEU) visade EU att vi reagerar bättre och snabbare på utmaningar när de 27 medlemsländerna agerar tillsammans på ett samordnat sätt i stället för att låta de nationella regeringarna hantera en kris på egen hand.
Jag är glad över att den politiska överenskommelse vi träffade innehåller en lösning för att finansiera återbetalningskostnaderna utan att skära i viktiga program som Erasmus+ eller programmen för forskning och utveckling, tvärtemot medlemsländernas ursprungliga idé. Tillsammans med socialdemokraterna insisterade vi på att använda den så kallade EURI-kaskadmekanismen som infördes i samband med översynen av EU:s nuvarande fleråriga budget för perioden 2021-2027. Denna "kaskadmekanism" är utformad för att hantera eskalerande lånekostnader på de internationella marknaderna utan att påverka unionens initiativ och program som är av yttersta vikt för våra medborgare och företag, samtidigt som EU-budgetens flexibilitet och reaktionsförmåga bibehålls.
200 miljarder euro - är det en stor summa?
För människor som inte arbetar med budgetfrågor verkar denna siffra verkligen kolossal. Men vi måste sätta saker och ting i perspektiv och då ser vi att djävulen faktiskt ligger i detaljerna. I genomsnitt har var och en av de årliga budgetarna under de senaste åren varierat mellan 160 och 180 miljarder euro. Detta kan jämföras med Danmarks nationella budget, som försörjer 5,6 miljoner människor. EU:s totala befolkning uppgår till cirka 450 miljoner människor. Antalet prioriteringar som vi måste finansiera med 200 miljarder euro nästa år är också imponerande: forskning och innovation, hälso- och sjukvård, utbildning, ungdomsfrågor, jordbruk, regional utveckling, försvar och säkerhet, migrationshantering och asylstöd, stöd till samhällen som drabbats av naturkatastrofer, en fullständig utvidgning av Schengenområdet till Rumänien och Bulgarien samt hjälp till våra grannar på deras väg mot EU.
EU-budgeten till undsättning för regioner som drabbats av naturkatastrofer
Slutskedet av förhandlingarna sammanföll med de katastrofala översvämningarna i Valencia, som än en gång visade klimatförändringarnas förödande inverkan på människors liv. Tyvärr är detta ingen nyhet. Vi såg det i Rumänien och Centraleuropa med översvämningarna och vi ser det med skogsbränderna i södra Europa varje sommar. 3 miljarder euro kommer att finnas tillgängliga för att ge stöd till regioner som drabbats av naturkatastrofer med möjlighet för medlemsländerna att använda upp till 10% av befintliga medel från sammanhållningspolitiken för att förebygga och återhämta sig från sådana katastrofer.
Att prata om siffror....
Generellt sett var EU-kommissionens förslag en bra utgångspunkt. Min ambition var att förbättra det och anpassa det till era behov. Utöver kommissionens förslag (det s.k. budgetförslaget och ändringsskrivelsen) lyckades jag därför lägga till följande
- 422 miljoner euro mer till utbildning och ungdomar (Erasmus+) (totalt 4,3 miljarder euro);
- 45 miljoner euro mer till forskning, innovation och hälsa (Horisont Europa - klusterhälsa, Europeiska innovationsrådet, Europeiska forskningsrådet, Marie Sklodowska-Curie-åtgärder) (totalt 12,7 miljarder euro utöver Europeiska forskningsrådet);
- 30 miljoner euro mer till jordbruket, särskilt till unga jordbrukare (totalt 39,9 miljarder euro till Europeiska garantifonden för jordbruket);
- 5 miljoner euro mer till natur, biologisk mångfald och klimatåtgärder (Life-programmet) (totalt 776 miljoner euro);
- 10 miljoner euro mer för förvaltningen av EU:s yttre gränser, särskilt för Schengenutvidgningen med Rumänien och Bulgarien (totalt 1,2 miljarder euro) och 2 miljoner euro mer för vår asyl- och migrationspolitik (totalt 1,8 miljarder euro);
- 6 miljoner euro mer för militär rörlighet (totalt 252 miljoner euro);
- 50 miljoner euro mer till humanitärt bistånd till följd av globala kriser och klimatnödlägen (totalt 1,8 miljarder euro).
I tider av ökande osäkerhet - och den populism som hämtar näring ur detta - behöver européerna konkreta resultat för att upprätthålla förtroendet för att EU arbetar för dem. Alla dessa långa förhandlingstimmar har varit värda det, och jag är övertygad om att överenskommelsen om EU:s budget för 2025 kommer att få det slutliga gröna ljuset av Europaparlamentets plenarsammanträde i Strasbourg nästa vecka.
Victor Negrescu är vice talman för Europaparlamentet, rumänsk ledamot av gruppen för socialdemokrater och demokrater och Europaparlamentets ledande förhandlare om EU:s budget för 2025.
